Fundera mera

Jag blir liksom som hemma så fort jag kommer till Kiruna. Jag anlände på torsdagen med flyget och har blivit ompysslad sen jag kom. Helt obetalbart. Jag blir så fruktansvärt tacksam för att alla dom människor jag mött haft lite tid med mig fast dom jobbat och egentligen varit upptagna. Men jag kan inte komma från fågelunge-känslan. Känner mig fruktansvärt beroende av alla andra. Det lite jobbigt, samtidigt som jag som sagt är tacksam. 

 

Jag har spenderat en hel del tid i telefon under tiden jag varit här hemma. Jag har ordnat med resa till Gotland och boendet där eftersom jag ska på fler intervjuer. Jag har också fått några avslag redan. Dom två förskolechefer jag ska träffa denna gång är de enda som är kvar som har tjänster till mig. Jag kanske inte hamnar på Gotland, jag kanske stannar i Värmland ett tag till. Men jag har liksom vant mig vid tanken på watt eventuellt flytta, jag blir mer och mer sugen på det hela tiden. Vi får se.

 

Just nu har jag i alla fall semester. Jag får slappna av lite och ta det lugnt medan jag kan. Sen är det ju bara två veckor kvar och sen är min anställning slut. Då vet jag inte vad jag ska hitta på faktiskt. Mer semester kanske..

//Alice