Fundera mera

Jag håller kanske på att snöa in igen. Jag snöar in mig på RBE(: Resource Based Economy). Men också TVP(: The Venus Project) och TZM(: The Zeitgeist Movement). Jag skriver förklaringar här för att det är dom jag använder sen.

 

Vi börjar i början.

TVP är en idé om en annan samhällsstruktur där man applicerar RBE och dom som är aktiva och jobbar mot den förändringen är rörelsen TZM.

 

Denna alternativa samhällsstruktur handlar om att världens naturliga, mänskliga och teknologiska resurser ska delas. Att de naturliga resurserna används klokt och att dom på så sätt inte ska utmattas. Att dela med sig för att alla ska få det bra. Detta fungerar så klart inte med olika nationer som tycker att dom har ensamrätt på 'sina' resurser. Därför bör alla gränser sprängas. Alla kommer äga allt tillsammans.

 

Här börjar många tänka "Jaha, kommunist-skit.. Hoppar detta" men nej, fortsätt.

 

Tanken är att använda teknik till alla arbeten som kan automatiseras. Det handlar om byggen, resurshantering, konstruktion av alla slag, transport och liknande arbeten. Man kan tycka att det låter dumt, många blir ju arbetslösa då, och det är ju inte bra för ekonomin. Så kan det gott vara.

 

Men TVP förespråkar också att ta bort pengar. Pengar ska inte finnas. Alls. Och politiker. Resurshanteringen, matproduktion, konstruktion och allt sådant kommer skötas av maskiner som tar fram hur mycket resurser som finns, hur bra resurserna mår, hur jorden är på olika ställen, vad vi då borde odla där och liknande. Det blir inte präglat av människans åsikter utan en uträkning utifrån de fakta som finns.

 

Det människan behöver kommer finnas tillgängligt. Utan att man ska betala för det, eftersom pengar är värdelösa. Så ingen kommer jobba som inte vill det. Det är så att det finns ofta frivilliga människor till mycket, denna nya samhällsstruktur syftar till att människan ska få använda sin kreativitet och få göra det hon vill av sitt liv.

 

Genom att allt människan kan vilja ha finns tillgängligt för henne kommer många brott försvinna. Utbildning, sjukvård, kunskap, mat, kläder, bostad, instrument, verktyg, bilar, flygplan, medicin.. Allt kommer vara tillgängligt för alla.

 

Jorden har tillräckligt med resurser för att INGEN människa ska behöva svälta, törsta ihjäl eller dö av sjukdomar som det finns bot för. Bara vi delar med oss. Ingen behöver kriga heller. Det är en ganska stor vinst med detta system.

 

Genom att ta bort ekonomiska skäl att inte göra allt så bra som möjligt, ta fram nya mediciner, använda förnyelsebara energikällor och liknande kommer samhället och tekniken utvecklas snabbare och jag tror att människor kommer må bättre om dom får göra det dom brinner för.

 

När man får göra något man tycker är roligt drivs man av inre motivation, att man själv vill och vill utvecklas snarare än att det är en yttre faktor (pengar/betyg) som ska motivera. Detta gynnar också kreativitet och livsglädjen. Tänk på din hobby, den gör du inte för att tjäna pengar i första hand, du håller på med den för att det är roligt. Inre motivation. Det är det vi försöker hitta hos barn och ungdomar när det kommer till lärande. Man sätter igång något som inte stannar bara för att dom går hem från förskolan eller skolan.

 

Så det är ett koncept för att skapa världsfred, spara jordens resurser, sluta förorena miljön och få alla människor att må bättre.

 

Den teknik som behövs finns redan. Allt finns, men pengarna är i vägen.

Jag tar gärna diskussioner rörande ämnet.
Men jag är ju sån, det vet ni kanske?

//Alice

Så irriterad och arg så det finns inte. Ska på semester i juni, och det kostade dubbelt så mycket som det skulle gjort.

 

Först bokade jag flyget fel dag, dom tog 500:- i ombokningsavgift. 1500:- i stället för 1000:- gick där.

Sen var jag duktig och bokade tåg och buss biljetter som vuxen i stället för ungdom. Där har jag inte ens orkat kolla exakt hur mycket pengar det blev, men det går nu på 1000:- och det skulle ha kostat ca 600:-.

 

Totalt har jag alltså slarvat bort 900:- i runda slängar.

Jag som gillar pengar är alltså inte alls glad. På något sätt. Alls.

Nu ska jag sova, se om jag blir gladare imorgon.

Jo, jag tänkte såhär. Jag har haft kort hår ett tag. Det får växa nu. Jag vill ha långt igen.

Där var tanken slut.

Om 4 timmar ska jag släpa mig iväg och jobba, i 1 timme. Lång dag idag hörrni. Eller inte. Men det är något i alla fall.

 

Och jag känner mig inte bara lat idag. Jag känner mig helt slut. Helt och fullt. Blä.

Nu har jag drömt knas. Vaknat tre gånger på 5 timmar av att jag drömt att jag försovit mig eller kommit sent till jobbet av andra anledningar, jag börjar 8 idag (torsdag). Detta inlägg är indelat i olika avsnitt. För avgränsning helt enkelt.

 

Första gången försov jag mig, vaknade kl 8.13 i panik och tanken som hann gå igenom mitt drömmande huvud var "Typiskt att det skulle bli så, idag av alla dagar. Fan..", jag såg besvikna ansikten på mina kollegors ansikten fladdra förbi som en film. Sekunden efter vaknade jag på riktigt. 

 

Andra gången sprang jag omkring i ett hus jag inte varit i förut, jag bodde där med mamma, hennes man och syrran. Jag vaknade i tid men spenderade lite väl mycket tid till smink och kläder. Så kom mammas vän, som också är chefens kollega, in genom dörren med det största glada leende man kan tänka sig och kvittrade "Gomorron!" på ett sådär härligt trevligt, morgonpiggt och hurtigt sätt. Precis som jag tycker hon brukar vara. Men så när jag väl kom iväg och var halvvägs till jobbet efter en gångväg såg jag plötsligt en klocka hänga på sidan om gångvägen, den visade 8.15 och jag fick panik, började springa samtidigt som jag försökte få fart på mobilen för att ringa men jag hade ingen täckning och telefonen bad mig sätta i ett SIM-kort. Så kom jag in i hallen på jobbet, såg besvikna kollegor, sen vaknade jag.

 

Den sista svängen jag drömde om försovning så vet jag inte vad som hände. Jag satt i rullstol och åkte buss, fast den åkte vägen som egentligen går från jobbet. Men jag var alltså på väg till jobbet. Så jag satt där i min rullstol, sömnig och inte riktigt med. Hux flux var jag ute ur bussen, halvvägs! Så jag började multitaska och rulla mig framåt samtidigt som jag försökte få fram telefonen. Jag hade ganska gott om tid så jag rullade. Sen kommer en av mina klasskompisar från gymnasiet och smäller till mig på låret sådär skämtsamt som man bara kan göra med folk man känner. Så började han rulla mig för han ville bjuda på frukost. Väl i hans lägenhet satt vi två och hans tjej och åt frukost, så somnade dom. Då upptäckte jag att klockan var 8 och jag hade hamnat i pyjamas så jag bytte kläder och gick(!) ut genom dörren, för nu behövde jag ingen rullstol. Nu hade klockan hunnit bli 8.30 och lägenheten låg 3 min från jobbet men jag började ändå ta fram telefonen för att ringa och meddela mig, men nu stod det "Ingen service" på skärmen. Så jag började springa.. Så vaknade jag.  

 

Sen drömde jag att jag chattade med moffa. Det i sig är inte så konstigt men det var via chatten i windows 8 och han tycker jag är lite jobbig för att jag skriver för snabbt och kontrar med "Men jag använder ju inte denhär chatten Bing".. Schysst kommentar från 69-åringen.

 

Stressen jag känner när jag drömmer detta är ungefär samma stress jag känner om det händer på riktigt. Jag börjar känna att det inte spelar någon roll för hur jag känner mig om jag kommer i tid eller inte, jag och andra har skapat en bild av mig där jag är en sån som försover mig då och då. Förra inlägget handlade om mina bra sidor. Här kommer en av dom obra sidorna in. Det gör ont och tär. Det är påfrestande och jag litar inte på mig själv. Om jag inte litar på att jag kommer upp varje morgon, hur ska då andra kunna lita på det? Det blir en negativ spiral och det sitter nog mycket i huvet. Egentligen. Men hur tusan ska jag kunna ändra på det?

 

Det blir ju ett problem de mornar när jag inte hör mina larm och försover mig. Jag tycker inte att det är okej att komma sent, absolut inte. Jag tycker tvärt om att mina kollegor visat ofattbart stor förståelse och stort tålamod med mig. Jag hade kanske inte gjort likadant, fast det är mig det handlar om.

 

För er som inte vet försöker jag ordna det med att somna tidigt, så det handlar inte om att jag är för trött för att jag sovit för lite. Jag går och lägger mig vid 20 vardagskvällar, ibland så sent som 21 men absolut inte senare. Jag äter väldigt sällan något hemma efter jobbet, jag brukar bara byta om, säga hej till Giron och duscha. Jag försöker gå upp 5 varje morgon, för att kunna få en rutin som är samma varje dag. Känner jag mig riktigt trött kan jag ta planerad sovmorgon och ställa larmen någon timme senare, beroende på när jag börjar jobba. Jag använder tiden på morgonen för att hinna träna när jag orkar göra det. För efter jobbet orkar jag inte, så det måste bli innan. Och att cykla till jobbet använder jag också den tiden till.

 

Sen vill jag inte behöva stressa på morgonen, då blir det inte bra. Jag behöver få ta det lugnt och vakna. Annars kan det lika gärna bli som i drömmen med rullstolen, att jag inte riktigt vet vad jag håller på med. Så tid att vakna och att ta det lugnt uppskattar jag på morgonen, då blir jag mer kreativ, samlad och harmonisk under dagen.

 

IDAG
Idag ska jag jobba igen efter att ha varit sjuk 1,5 vecka. Jag har en del administration att fixa så jag tänkte flexa in tidigt till jobbet, ta en halvtimma till datorn så det jag måste göra verkligen blir gjort. Jag ska göra en sjuk och friskanmälan, anmäla mig frisk till företaget som har hand om vår företagshälsovård och söka ledigt 16/5 då jag ska åka på dagstur ut på Gotland på anställningsintervju. I eftermiddag ska jag skriva mer på utvecklingssamtalen och göra lite lärandeobjekt och planera för imorgon och för nästa vecka.

 

Jag har saknat jobbet så sjukt mycket. Jag tycker om att jobba. Jag har saknat barnen och mina kollegor, och att faktiskt göra något roligt och utvecklande på dagarna.

 

Jaa, detta blev väl en mindre novell. Jag kommer ha mycket material till en självbiografi om jag vill skriva en sådan i alla fall :P
//Alice

Känner min lite som Findus. Kan inte riktigt termologin när man pratar om språk så bra att jag vet vad det heter, men när man sätter "o" framför något för att säga det motsatta. Otörstig, ogott, ovett, osant, olika osv. Idag känner jag mig osvensk och ojantig. Vad det heter får någon gärna tipsa om.

 

Jag kan inte sluta tänka att det finns sådant jag är hemskt bra på, områden jag kan bra och att jag kan ta åt mig att jag är bra på det. Hade jag gjort det typiskt svenska hade jag sagt "Nej, men jag är inte så speciellt bra på det. Jag är inte bättre än någon annan. Jag kan inte bättre än någon annan." men det gör jag inte idag.

 

Jag ego-boostar mig själv kan man säga. Det är bra att göra ibland, så länge man förhåller sig ödmjukt till det. Så länge jag inte går och säger "Jag kan detta och dina tankar, åsikter och idéer är inget värda i detta sammanhang". För hur bra man än är på något tror jag att det är viktigt och nyttigt att lyssna på andra och faktiskt se och inse att man kan tänka på olika sätt och någon annan ofta har en annan synvinkel som kan vara utvecklande för alla parter.

 

Det är ett förhållningssätt jag försöker ha genomgående. Oavsett om jag tycker att jag kan det jag gör eller att jag känner att jag har lång väg att gå och mycket att lära. Jag tror att vi lär av och med varandra hela tiden, vi är medskapare i varandras kunskap. Utan alla de möten jag varit med om i olika sammanhang hade jag inte lärt mig det jag kan idag och jag hade inte vetat det jag vet idag. Så är världsordningen i mitt huvud i alla fall. Vi existerar i ett sammanhang och sammanhanget hjälper till att forma oss.

 

Nu blev det ganska djupt och sådär. Vissa av er kanske tycker att det jag just skrev bara är ren bullshit, andra håller med och sådär. Så är det nästan alltid med synen på världen och vad vi är som människor och hur vi blir som vi blir.

 

Jag känner mig i alla fall ganska nöjd med mig idag. Självklart har jag också mina brister. Ganska många av dom är jag fullt medveten om. Men jag har bra sidor också, och om jag fokuserar på att utveckla dom så kommer mina obra sidor också utvecklas, som bonus.

 

Dagens sanning? Dagens predikan?

Det är upp till dig.

//Alice