Fundera mera

Ikväll gör jag mitt sista schemalagda arbetspass för Cherry, på Tempel. Det känns skönt, men på samma gång vet jag att jag kommer sakna det. Jag kommer sakna kollegorna, att jobba och pengarna. Men något jag inte riktigt kan säga att jag kommer sakna är gästerna, de har jag börjat bli leds på, mer och mer. Att vuxna människor inte kan bete sig som folk bara för att de druckit några öl. Självklart finns det vissa gäster jag kommer sakna att spela och prata med men de är så hemskt få nu. Jag kanske jobbar nästa vecka, beror på hur mina kollegor har det för om det krisar har jag lovat att hoppa in. 

 

Frågan är bara vad jag ska göra i stället under helgerna. Jag har inte råd att flänga på krogen varje helg, och jag har inte lust till det heller. Kommer nog börja se en hel del film. Och hur jag ska kunna spara på samma sätt jag gjort innan. 

 

Just nu mullrar det så häftigt att det skakar i min datamus. Jag ska nog dra ut allt nu, för säkerhets skull. 

//Alice

Jag har nu gjort mitt sista arbetspass på Harrys. Jag har två på Tempel kvar innan jag lägger korten på hyllan, känns som att det är på tiden men jag kommer verkligen sakna alla kollegor. Kollegor både på Cherry och alla spelställen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte räknade ner, och om jag påstod att det inte känns skönt på något sätt. Men det som är skönt är att jag vet att jag kommer kunna fokusera fullt ut på studierna i höst, att jag vet att jag kommer kunna kämpa mig till en 'normal' dygnsrytm som fungerar med dagjobb, men också att jag kanske kommer orka vara gäst själv någon gång. 

 

Så är det helt enkelt. Men min Cherryepok är helt enkelt förbi, men det har varit lärorikt och jobbet har verkligen bidragit med både skratt, gråt, test av tålamod och hjälpt mig att lära mig detdär med att säga "Nej.". Jag kommer sakna pengarna också, även fast jag inte tror att det blir några större problem som följd men det har varit skönt att ha dom extra slantarna. Jag har kunnat spara och unna mig saker på ett sätt jag inte kommer kunna längre. Jag kommer fortfarande jobba extra, men inom barnomsorgen som vikarie. Och bara om jag hinner med studierna, för blir jag inte klar med dom så kommer jag inte få jobb sen. Inte som förskollärare i alla fall. 

 

Nåväl, börjat fundera över vars på kroppen jag ska sätta minnesmärket för Cherry. Det är till det mina sista Cherrypengar får gå helt enkelt. Några av pengarna i alla fall. 

//Alice

Idag har jag jobbat min första dag på en förskola (ja, ni vet detdär som kallas dagis) där jag ska vara i 3 veckor. Vi är 3 pedagoger varav ingen har färdig utbildning. En har mer erfarenhet och har jobbat på förskola, lågstadie och fritidshem och den andra har mest erfarenhet av att ha vikarierat på fritidshem och lågstadie. De minsta barnen vi har ska börja förskoleklass (även kallat 'nollan') till hösten och sedan är det äldre barn så vi har egentligen fritidshemsverksamhet kan man säga, för att alla fritidshem är stängda men vissa barn behöver ha barnomsorg ändå.

 

Nu är det så att de andra två jag jobbar med redan har jobbat i en vecka med dessa barn och kanske känner att jag kommer in och stör lite. Det första jag gjorde var att ifrågasätta rasterna för de andra två. Eftersom jag jobbar halvtid de första två veckorna har jag ingen rast, men det måste dom ha. Man måste ha rast efter 5 arbetstimmar, så är reglerna. Tyvärr följs detta sällan och då kan det bli fel. Så där gav jag helt enkelt ett spännande första intryck som kollega, sen när vi åt mellanmål kändes det som att vi hade lite olika syn på hur dessa situationer borde vara. 

 

Jag satt med 6 barn i ett bord och det andra bordet hade också 6 barn, det andra bordet var tyst medan mitt sprudlade av filosofiska tankar och idéer kring vad som skulle hända om solen gick sönder och slutade lysa. Pedagogen i det andra bordet verkade inte helt överlycklig över att vi pratade så mycket och sa till barnen i mitt bord vid något tillfälle om att dom skulle vara tysta. Jag tycker det är givande att prata med barnen, för alla parter. De fick fundera och komma på lösningar till problemställningar jag och andra barn kom med. Jag sa till dem när det kom groteska idéer, som att lägga nåns hjärna i micron så den kunde lysa i stället för solen, men dom är så pass stora att dom förstod vad jag menade och gick in på mer konstruktiva saker som syrgasmasker.

 

Jag är så hemskt glad att jag är där för barnen när jag jobbar, inte för att bli bästis med övrig personal. Sen kan väl jag också se vitsen med att lära sig att man inte behöver prata hela tiden (se bara på mig, jag fick inte lära mig) men det blir så dumt om man bara ska vara tyst för de som har massa tankar och idéer som vill uttrycka dessa men blir nekade. Jag tänker att man måste få lära sig att uttrycka vad man tänker genom att faktiskt göra det, det är väl också ett viktigt lärande.

 

//den fröken man får prata för (aka Alice)

Tänk så lätt det vore om alla pratade samma språk. Det gör vi nästan, men jag är inte jättebra på att förklara "om du ska gå härifrån får du ta med markerna för jag kan inte ansvara för dom" med kroppsspråk. Tydligen. Saknade finska och ryska bland mina egna språk idag, hade gäster som pratade dessa språk men inte engelska. Blir svårt då, hur göra sig förstådd? Vissa saker säger man lätt med kroppsspråk och mimik men andra är lite svårare. Eller så är det bara jag som behöver säga för komplicerade meningar, jag vet inte.

 

I övrigt har jag haft en ganska trevlig kväll, jag är fortfarande hemskt glad. Tänk att en enda person kan lyfta ens humör så mycket, och så ihållande. Sov gott gosbjörnar!
//Alice

Hade en bra kväll på jobbet igår, en av de roligaste kvällarna på länge. Även om jag nästan smälte bort. Men jag är trött efter att ha jobbat så mycket, och så utspritt. När man börjar första passet vid 6 och slutar sista passet vid 03 känns det som en lång dag. Har fortfarande ont i fötterna, och har börjat känna av ryggen. Men det blir bra med lite vila. Kvällen ikväll är högst osäker, men den blir nog lugn. Tror jag.

 

Ta hand om er!
//Alice

Nu är jag äntligen tillbaka igen. Ett tag i alla fall. Cyklade 'Hedwig' hem till Orrholmen från mamma i Skived idag, det är 2,3 mil. När jag började cykla den sträckan för att ta mig dit och hem tog det 1 timme och 44 minuter allt som allt, varav 1 timme och 32 minuter var tid jag cyklade (de övriga 12 minutrarna hade jag vatten- och rökpaus). Idag tog det 1 timme och 19 minuter att ta sig samma sträcka, varav 1 timme och 8 minuter var cykling. Jag är ganska nöjd med mig själv faktiskt!

 

Jag har haft en bra vecka annars också, jobbat tis-fre på förskola och haft massa mysiga barn runt mig hela dagarna. Ikväll jobbar jag också och för att orka så tog jag en liten siesta hemma hos mamma innan jag stack. Var trots allt uppe 5.01 imorse så jag skulle vara i tid för att öppna 6.00. Jag hoppas på en bra kväll, ska göra mig snygg snart tänkte jag. Tror till och med jag ska våga mig på att måla naglarna!

 

Resten av helgen ska jag bara ta det lugnt så jag kommer väl skriva ganska många rader eftersom jag får tid att tänka. Ta hand om er!
//Alice

Härliga måndag! Ny vecka, massa att göra. Jag håller på med tvätt nu så jag har något att ha på mig i veckan, sedan blir det en snabb lunch innan det är dags att svischa fram med 'Hedwig' (cykeln) till Forshaga. Ett par mil ska avklaras och sen blir det att slappa lite hos mamma. Jobbar på förskola onsdag till fredag och sedan jobbar jag fredag natt också. Ska väl försöka få mig en lite powernap innan jag cyklar hem på fredagen också, börjar trots allt jobba 6.00 på fredag och behöver nog lite vila mellan. Ska leta rätt på ett sätt att blogga från mobilen också.

 

Har massa energi idag, bara att börja bränna den! Ta hand om er =)
//Alice

Haft en blandad kväll på jobbet. Började hyfsat, hade lite mellanakt med otrevligheter men det hela avslutades med en fin sista timme med härlig stämning. Som det ska vara.. typ. Sen att det inte var lika fint resultatmässigt är ju en annan grej.